Under pandemin har svenskarna i allt större utsträckning varit hemma och jobbat, stillasittandet har ökat. Flera har varit oroliga för att besöka sin träningsanläggning och tiden vid tekniska apparater som läsplattor, smartphones och inte minst TV:n har ökat dramatiskt.
Det är inte bara i Sverige vi ser dessa försämringar av folkhälsan det gäller stora delar av världen. Just nu bombarderas vi av studier från flera håll i världen som visar på hur pandemin har påverkat folkhälsan. Fastighetstidningen publicerade nyligen en artikel om en studie som gjorts i länderna i Norden. I den studien går att läsa att i Sverige uppger 36 procent att deras hälsa påverkats negativt, 46 procent rör sig mindre i vardagen än tidigare och 33 procent har gått upp i vikt. I våra nordiska grannländer Norge och Danmark tycks de negativa effekterna blivit än större, 40 procent av norrmännen och 37 procent av danskarna svarade att de gått upp i vikt.
En annan studie visar:
- Tiden vi rör på oss så att vi blir lite andfådda har minskat med 100 minuter per vecka.
- Tiden vi anstränger oss mycket har minskat med en halvtimme per vecka.
- 4 av 10 svenskar utför ingen måttligt ansträngande fysisk aktivitet, jämfört med 3 av 10 före pandemin.
- Nära hälften utför ingen mycket ansträngande fysisk aktivitet, jämfört med en tredjedel före pandemin.
- Stillasittandet har ökat med 40 minuter per dag.
Vi tränar på andra sätt
- För 33 procent av svenskarna är tiden för träning på gym, i ett lag eller i rehabiliteringsverksamhet väldigt mycket mindre eller mycket mindre.
- 11 procent tränar mer eller mycket mer på egen hand (till exempel hemmaträning).
- Promenerandet har inte minskat.
Kvinnor är mindre fysiskt aktiva
- Kvinnor ägnar sig i mindre omfattning både åt måttligt och mycket ansträngande fysisk aktivitet.
- Ju äldre kvinnorna är, desto mindre aktiva.
De som rör sig mindre mår sämre
- Personer med höga nivåer av fysisk aktivitet är mer nöjda med livet, medan personer med låg fysisk aktivitet är mer missnöjda.
(2000 slumpmässigt valda personer i åldrarna 18-79 år från Novus Sverigepanel bjöds in till enkätundersökningen. 1035 personer deltog (52 procent).
Källa: Mälardalens högskola)
Det är en oroande framtid i ett folkhälsoperspektiv som väntar oss, men det finns hopp för vår bransch. Fler kommer att vilja komma igång med sin träning igen och fler kommer behöva komma igång. Försäkringspremier kommer öka allt eftersom folk uppvisar riskfaktorer som högt BMI och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Vår bransch kommer bli än mer viktig i arbetet för en bättre folkhälsa. Nu ska det bara bli en viktig faktor för det politiska spelet så kommer det att gynna våra möjligheter att bli den viktiga samhällsverksamhet vi faktiskt är.